Jag har i kväll använt Google Wave i ca 3 timmar. Det var ett innovativt gränssnitt och tyvärr har jag för få vänner just nu som har Wave konto så det är svårt att testa. Varför vill en forskare i arkiv och informationsvetenskap testa Wave?
Det fascinerande med Wave är att du startar en "våg" som du skickar vidare mot någon eller mot några. Dessa kan sen kommentera, lägga till saker, osv och allt är en kontinuerlig levande produkt. När som helst kan jag gå in i "vågen" och studera vad som hänt med en uppspelningsfunktion.
Sett ur ett arkivetenskapligt perspektiv är "vågen" ett record som hela tiden är på väg att bli till. "Vågen" är bäraren dit varje ny instans kopplas. En våg skulle kunna vara ett ärendenummer, tex. Det fantastiskt innovativa med Wave är att du kan se livscykeln på vågen oavsett var du hoppar in. Jämfört med the Record Continuum model är detta mycket snarlikt.
I projektet Bygga Villa som vi drev vid Mittuniversitetet var just en av slutsatserna att ärendet är det som skall vara bäraren av de händelser som sker i tex. en bygglovsprocess. Som ett objekt som andra objekt skapar en relation till.
Nu är jag synnerligen medveten om att Google Wave och en sund arkivhantering är långt från varandra i dagsläget, men hela idén är genial och förhoppningsvis skapar detta nya möjligheter och tvingar arkivvetenskapen att ta nya tag.
Jag kommer återkomma med mer uppdateringar om Google Wave
No comments:
Post a Comment